lajon

Jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Jag vill kunna komma med kul och fina inlägg som jag älskar att knåpa med och få ihop men det går bara inte. Det tog död på mig med dagens CSN-fitterier. Jag ska försöka kämpa ihop lite glädje igen. Positivitet. Kämpa mig upp igen som jag gjort så många gånger förut.

När Erik kommer hem tänker jag ge honom de där trehundra kronorna jag vann på lotterna jag fick av Aline i tröstpresent. Även om han tyckte att jag skulle ha dem till mig själv. Mina fina fina fina Erik. Jag blir tokig av att inte kunna köpa mat till oss. Ge honom saker. Köpa vin att mysa med på helgerna. Bjuda honom på bio. Köpa choklad till honom som han älskar. Köpa mjölk.

Jag vill slippa påminna honom om att vi behöver smör, toapapper och ditten och datten eftersom jag själv inte kan bidra med pengar. Jag bara kräver. Och det jag kan göra är att städa, tvätta, baka och laga mat. Men det känns inte som att det räcker. Jag vill känna att vi delar. För vi delar ju våra liv med varann.

De där trehundra kronorna är Eriks. Han ska ha dem.